2022
2022 lider mot sitt slut och det börjar bli dags att reflektera över det gågna året.
Mitt 2022 har bjudit på väldigt blandad kompott. På ett vis har det varit ett jävligt tufft år medan det på ett annat vis varit ett väldigt bra år och på ytterligare ett vis ett av de mest utvecklande åren i mitt liv och på ett fjärde vis kan vi få det till ett ganska vanligt år.
2022 var mötenas år... Möten i alla former och i massa olika uppsättningar. Massor av prat, massor med ältande och ja, det tar ut sin rätt till slut. 2022 var även året då jag blev ensam vuxen i hemmet, på både gott och ont. Särbos var ett ord som fick en innebörd.
Känslostormar utan dess like, en känsla av ensamhet och framförallt en känsla av "va fan" har hängt med. Men vad är väl ett liv utan motgångar? I slutänden är de ändå dessa motgångar som gör det andra så väldigt bra.
Familjemässigt 2022 har det som redan skrivet blivit lite omstrukturering. Inget ont som inte har något gott med sig, för oss var det det bästa. Vi har också njutit av härliga utflykter. William och jag åkte på vår allra första födelsedagsutflykt. Theo och jag gjorde Stockholm som proffs. Tjejerna och jag drog på finlandskryssning, Saga och jag shoppade som värsta galningarna, leia hade mammamys och ja det var bara några av de fina utflykterna. Det där som ger lite extra guldkant i tillvaron <3
Men framförallt har 2022 varit ett utvecklande år för MIG. På det personliga planet. Jag började 2022 med utmaningen att leva på modifast måltidsersättningar, med tvivel och frågan "vad fan gör jag?"...
Men jag gjorde ändå och 25/1 infann jag mig på Elisabethsjukhuset i uppsala för att genomgå min Gastric Bypass. Sagt och gjort, där började min stora resa. Idag, snart ett år senare, har jag mött en viktnedgång på -40 kg och ungefär 10 kg till att se fram emot. På den vägen har jag även hittat mig själv igen. Orken, lusten och framförallt viljan att må bra på alla plan. Viljan att värdesätta mig själv.
Ihop med den här operationen för att få må så fysiskt bra som det är möjligt så har jag även tagit emot hjälp jag fått genom kommunens öppenvård, grupper för våldsutsatta kvinnor. Bättre sent än aldrig. Här mötte jag människor som hjälpt mig förstå delar av mig själv som jag inte riktigt kunnat greppa. En insikt som gett mig så otroligt mycket. Vid sidan av detta har jag under 2022 även arbetat med att behandla delar av min PTSD och GAD. I första hand har året handlat om att nå acceptans, acceptans för vem JAG är. Acceptans för hur mitt liv varit, och hur mitt liv är. Att acceptera är det bästa sättet att hjälpa sig själv.
Under den här resan har jag, för första gången, kunnat se mig själv i spegeln och varit nöjd med det som ser tillbaka på mig. Jag har kunnat prova kläder och tänkt att "fan va snyggt". Jag har satt gränser för vad jag tycker är OK för mig, istället för att alltid sätta andra och deras mående först. Jag har nått insikten att vem ska bry sig om mig om jag själv inte gör det?
Att jag kan vara mitt snälla, omtänksamma, sociala och glada jag på en helt annan nivå om jag accepterar och värdesätter mig själv först och främst.
Värdesätta sig själv och sätta sina personliga gränser är inte synonymt med att vara elak och grinig som man ibland kan tro.
Att göra just detta är vad som höjer mina bra sidor ännu mer.
Så oavsett det mindre bra med 2022 så har det varit ett år med ovärdelig utveckling för mig. Ett år som jag tar med mig i bagaget med många känslor.
Jag väljer att gå in i 2023 med visionen om att ta den personliga utvecklingen ytterligare ett steg. Var det leder får vi ta i nästa årsresume för jag är ju inte så mycket för nyårslöften;)
Men det finns planer både gällande utbildning, hobby, böcker, familj och ja personlig utveckling.
Ni följer mig lättas på instagram där ni kan följa alla mina konton eller bara ett. Är ni intresserad av mig och familjelivet är det multimorsan som gäller.
Vill ni läsa bokrecensioner eller annat bokrelaterat så är det sannas_bok ni bör följa.
Är det virkning som lockar finns mina alster på sannas_virkning.
